Framsteg?

Coftans skada visade sig ju snart bli som jag räknat med, ett ben som var lika svullent som på en elefant (kanske lite överdrivet). Såren är rätt stort det med, men faktiskt tiktigt fint. Tvättar det dagligen men kleter inte på någon salva direkt på utan bara runt om, vill att det ska läka inifrån. Salvan gör att hon förhoppningsvis slipper lite flugor. Är dessutom noga och tempar ofta. Får väl räkna med nåt överben eller svallkött när det har läkt *suck*.

I söndags var hon väldigt svullen längs hela utsidan av skenbenet. Travade lite med henne, syntes att hon var rejält stel av svullnaden, men inte halt. Tog och skrittade en runda på Kuröd när det ändå var helg och ingen trafik. Gjorde gott att få igång blodcirkulationen och mjuka upp stelheten lite.

Efter ridturen blev det en tur till Borås djurpark med min syster, hennes sambo och hans son. Jag och Jens hade jättetrevligt i baksätet med lille Pontus som roade oss. Lite regn kom det allt när vi var där, men på det stora hela var det bra och vi hade jättretrevligt.

Igår såg Coftans ben något bättre ut så jag valde att ta en liten tur till paddocken. Började med att skritta henne en bra stund. Hon är riktigt fin i skritten för det mesta, sänker nacken och vilar på steget. Känns att hon jobbar. Var lite stel i benet när vi trava, men det släppte snart. Hon gick faktiskt riktigt bra. Hon lyssnade väldigt fint och höll det tempo jag bad henne om. Var lätt att sänka nacken och jobba med ryggen, även om det ännu inte är helt stadigt. Dock bättre. Några varv galopp, inga problem alls, jättefin. Satt ner i traven en liten kort stund, och det gick över förväntan. När jag har svårt att veta om hon är tillräcligt låg och rund i formen, får jag försöka tänka på hur det känns. Hon brukar bli vansinnigt mjuk att sitta på när hon jobbar helt rätt, och det var hon. Travade av och klappade. Ett kort men givande pass. Jobabr hon bra räcker det, hon bli bara tjurig om hon blir trött.

Kändes riktigt trevligt och som att vi börjar göra framsteg. Jag får leta efter mjukheten i traven och försöka vara noga med att stödja upp med hand och skänkel så hon går kvar där. Låg och rund, lugn takt och tempo, vila på steget och jobba. Som sagt, blir hon sådär mjuk och fin att rida så är det ett stort steg i rätt riktning.

Idag fick Coftan ledigt. Skulle bli hoppträning men pga skadan avstod jag idag. Dock börjar det se riktigt fint ut och när hon får röra på sig går svullnaden ner mycket.

Nu har jag några lediga dagar framför mig. Och kors i taket, men det ska ju vara fint väder med. Får se vad man hittar på. Sen kan jag ju alltid packa inför flytten, bara en vecka kvar nu. Roligt!