lördag 26 september 2009

Vi fortsätter i rätt riktning

I går var det dags för Janne-träning i Lane. Coftan var fint med från början och jobbade med både bakben och rygg. Är dock lite svårt att få henne att suga tag ordentligt på bettet. Detta kommer nog bli bättre med tiden och jag får ha tålamod och låta det ta sin tid.

Efter att ha jobbat igång bakbenen ordentligt, sänkt nacken och fått upp ryggen, var det dags för nästa bit. Fick variera tempo och ställning i både trav och galopp. Detta gjorde att hon så småningom blev lugnare i munnen. Samlade ihop henne lite emellanåt, men med bibehållen form. Coftan har lätt för att krypa upp i formen och tappar då lätt bakdelen. Ska rida henne mycket i denna runda och låga form, och göra alla rörelser och övningar där. Att plocka upp henne i formen sen är inga problem.

Traven i höger varv var klurig och fick vara extra nog med att få ner nacken på henne. Samma sak i vänster galopp, runda henne i sidan och få in vänster bak under henne. Jannes hjälp gjorde som vanligt susen. Hon blev verkligen jättefin. Fick en härlig svung i henne och hon var jättemjuk och fin att rida. Lyhörd och samarbetsvillig. Fler såna här pass tack!

Idag begav jag mig till paddocken för att ta ett kortare pass och se om vi kunde komma ihåg gårdagen. Idag var det inte lika lätt. Coftan var okoncentrerad och ville gärna springa iväg. Kan ha varit trött efter gårdagen så jag tog det lugnt. Blev inga klurigheter idag utan fick bara jobba på grundformen. Roligt var att idag var traven i hö varv och galoppen i vä mycket lättare än åt andra hållet. Konstigt hur det kan ändra sig så fort, men det är kanske bara tillfälligt. Dröjde ett tag innan hon släppte ner mig på ryggen ordentligt och sänkte nacken. Men till slut blev hon riktigt fin idag med. Kunde köra lite variationer mot slutet och det hela slutade mycket positivt.

Nu på eftermiddagen har vi varit på allsvensk premiär i handboll. Tyvärr förlorade hemmalaget kropps med ett mål, men det var väldigt jämnt och roligt att titta på. Nu är det snart dags för lite mat.

Ovre and out

torsdag 24 september 2009

Kvällspass i halvmörker

Det fick det bli idag. Lämnade blod så jag bestämde mig att rida efter det.

Jag är totalt överlycklig över hur fräsch Coftan är just nu. Jag kan inte minnas att hon någon gång har varit så fin. Det har hon säkert varit iofs.

Hon var iaf lätt att rida idag. Hon var rätt lyhörd, och satt inte fast någonstans. Kändes superfin. Dock har hon energi till tusen. Måste lugna ner henne så hon inte bara springer. Är rädd att hon ska springa ifrån jobbet. Tröstar mig med att hon är mjuk och fin att rida, vilket betyder att hon har med sig ryggen. Känns som att hon jobbar bra bak, men är ändå orolig för att det bara ska bli spring. Fick henne riktigt rund och fin i formen, men sänkte nacken ordentligt först mot slutet och då blev det riktigt super.

Inget jättelångt pass, kändes bra men är lite osäker. Ska bli skönt att komma iväg och få lite avstämning i morgon.

Hösten här

Regn och rusk ena dagen, sol och klar luft nästa. Känns verkligen som hösten är här.

Var och hopptränade i tisdags. Gick hyffsat. Var lite osäkert från oss båda efter lite strul förra träningen. Vår dåliga kommunikation och det dåliga självförtroendet har smittat av sig in i hoppningen. Det har funkat så bra hela vägen, emn så slog det stopp. Men det är bara att börja om och bygga upp självförtroendet igen. Det går åt rätt håll igen.

Jag är dock övarlycklig över hur fräsch och fin hon känns nu. Spänstig och elastisk, allmänt mjuk och fin. Blir så glad.

Igår blev det en långtur i solskenet tillsammans med Susann och Nisse. Mycket galopp på grusvägar för att få igång flåset lite. Skönt att få sträcka lite på sig ibland tyckte Coftan.

Idag ska det bli ett pass i paddocken tänkte jag. Men först ska jag iväg och lämna blof. Ska fylla på magen lite innan dess tänkte jag.

Over and out

tisdag 22 september 2009

Tillbaka i vardagen

Nu är bröllop och toastmaster-uppdrag avklarat. Det har varit jätteroligt, men har varit en del att göra. Bröllopet var i lördags. Allt var så fint och lyckat. Tror inte att det fanns något som kunde bli bättre. Underbar mat, härliga människor och allt flöt på bra. Nästan en tår i ögat, mest för jag vet hur lycklig min kompis, bruden, var. Middagen och vårt uppdrag flöt på bra, nästan bättre än vad man vågat tro. Nä, det var något av det roligaste jag varit med om, även om jag var bra trött sen på kvällen. Hoppas och tror att brudparet var nöjda med sin dag och kväll.

Nu är vardaen tillbaka på riktigt. Vi har kommit iordning ordenligt i lägenheten. Visst finns det fortfarande några grejer som ska fixas och käpas, men inget som det är så bråttom med, och jag börjar verkligen känna mig hemma. Var på Göksäter igår och köpte de sista gardinerna. Ska se om jag kan sy på dem i morgon.

Var på 50-årsfirande i torsdgas. Det var också jättetrevligt med god mat och trevligt folk. I fredags var Janne-träning i Lane. Gick rikgtigt bra. Känns som att vi börjar hitta lite tillbaka till den fina form vi hade i början av sommaren. Började med att rida henne låg och rund. Måste se till att hon böjer sig gemom hela kroppen och tar i med bakbenen. I galoppen får jag ha tålamod och visa hennevägen och bara sitta till och väbta tills hon släpper efter i rygg och bakben. Kunde sedan samla henne lite lätt. Fick även samla lite i traven och variera tempo och form med jämna mellanrum. Ska börja kräva mer aktivitet i fötterna igen och då kommer samling och form som ett brev på posten , OM jag har händerna framför mig och bjuder henne stödet.

Både jag och Coftan var helt slut efter passet. Här kan man inte åka runt och fisrida inte. Ska dock fortsätta på samma sätt hemma som jag gjorde innan, och vänta med samling och mer krav tills de gånger jag får hjälp. Och nåt annat vågra jag nog inte med det dåliga självförtroende vi fått.

Lördag red jag henne en liten halvtimme i paddocken på morgonen, den fina formen satt i och hon var mjuk och fin. Söndag ledig. I går blev det paddocken igen. Riktigt fin och mjuk att rida. Lite överenergisk så det var svårt att få henne att koppla av och sänka och runda sig så mycket som jag ville, men med tålamod så gick det. Var mycket gummibollskänsla och hästen var lyhörd och energisk. Blir osäker på om hon arbetar med rygg och bakben ordetligt, men det kändes fint och mjukt, och det gör det sällan annars. Alltid lättare när någon tittar på en.

Idag är det dags för hoppträning. Senast gick det inte så bra beroende på vårt dåliga samarbete och självförtroende. Idag blir det nya tag.

onsdag 16 september 2009

Full rulle i dubbel bemärkelse

På lördag ska vi på bröllop. Ska bli jätteroligt! Är dock med skräckblandad förtjusning. Jag och sambon ska agera toastmasterpar och står därför för underhållning och ordning under middagen. Detta innebär att vi har en ganska stor roll och ska stå och prata inför folk med jämna mellanrum. Inget vi älskar, men vi biter ihop och egentligen är det rätt roligt, bara vi blir lite varma i kläderna.

Inför detta uppdrag är vi också ansvarig för festhäftet och det innehåll som ska finnas där i. Detta har krävt sin lilla arbetsinsats. Framförallt tillsammans med det ovanstående. Om allt går enligt planerna blir det utskrivet ikväll.

Till råga på alt har jag gått och blivit riktigt förkyld. Verka dock som det håller på att släppa och jag kan fungera som vanligt igen. Är ledig idag och får se hur det blir resten av veckan. Har en del att göra som sagt, så denna veckan är jag nästan glad om de inte ringer in mig.

Coftan verkar må bra av all träning. Efter lördagens träning för Janne, valde jag på söndagen att rida igenom henne i paddocken igen. Hon var mjuk som sirap i kroppen. Jättefin! Kändes hur fräsch som helst. Var noga med att rida med händerna framför mig och inte ta åt mig dem. Försökte hitta min egen balans och guida Coftan mot en rundare form för att få med sig rygg och bakben. Kändes riktigt fint.

Nu dök istället nästa problem upp. Nu förstår Coftan vad jag vill, och hon är så nöjd så hon bara kör på. Med andra ord springer hon nästan ifrån mig. Måste göra massa halvhalter och rida lugnt. När vi äntligen kommer någorlunda till ro, kan jag flytta bakdelen något utåt så hon tar för sig bak. Blir jättefin, till slut. Så här var det både i söndags och igår när jag red. I måndags fick hon ledigt.

I galopp sa Janne åt mig att korta ihop henne sakta och sedan gå ner i trav och fortsätta samma där. Nästan helt omöjligt med den energin hon har nu. Dock har jag henne framme på bettet och rund i kroppen, det är det viktigaste. Sen får jag lugna ner henne succesivt. Snart dags för träning igen och dår får vi nog hjälp med att gå vidare.

lördag 12 september 2009

Tillbaka igen

Det har varit en hektisk sommar. Har jobbat skift, vilket tagit ut sin rätt både på kropp och knopp. De dagar jag varit ledig har det varit full rulle eftersom vi också har flyttat och gjort ordning i den nya lägenheten. Det har varit mycket, men det har varit roligt. Nu börjar vi komma i ordning och vi har äntligen fått vårt eget internet igen.

Annars under sommaren har jag hunnit med en mycket trevlig och rolig tripp till Falsterbo och en kortare tur till Ystad och Österlen. Vad det är vackert där nere.

Häst- och ridmässigt har sommaren varit upp och ner. Under resan till Falsterbo hade Coftan en veckas ledigt. Dessförinnan gick hon som en dröm. Kändes som vi hade hittat alla knappar och det bara gick framåt. Härlig känsla, men tävling fick vänta eftersom vi fortfarande hade mycket att jobba på.

Efter den lilla ledigheten började hon kännas fin igen efter några dagar, och efter en vecka tänkte jag att det bara var att bygga vidare på det vi hade innan vilan. Men tji fick jag. Plockade in en halt häst från hagen, som var varm och småsvullen i mer eller mindre ett helt ben. Hon var inte blockhalt och kunde inte hitta något uppenbart på benet. Avvaktade. Var mycket lerigt i hagen och gissade på att det kunde vara en vrickning eller sträckning. Var bra efter några dagar, men det kom tillbaka.

Efter sammanlagt 10 dagar började jag försiktigt rida igen. Nu var hon mycket stel i hela kroppen. Blev nog för mycket vila, och skadan kunde säkert kännas fortfarande. Sen dess kan man definitivt säga att vi hamnat i en svacka. har inte kunnat få ordning på någonting, vet inte var jag ska börja, och vårt självförtroende har varit i bott. Vi har inte kunnat samarbeta alls.

Men nu har vi kommit igång med träning igen, Janne har hjälp mig att känna och rida igenom henne, och nu ska vi börja om från början och träna. Har idag varit i Lane och tränat och efter en bra stund hade jag en häst som lyssnade på mina hjälper och kändes kanonfin. Jag är glad för det lilla och ska försöka ha tålamod så att vi kan ta det bit för bit och hitta tillbaka till det fina vi hade i våras.